Garanterad Livsinkomst och Nationalisering av Bankerna

Bankverksamheten är en resurs som jämlikt behövs av alla medborgare. Minimikravet på de resurser som bör nationaliseras är att de används jämlikt av alla medborgare, och detta innebär då vatten, elektricitet, vägar, transport system, media, bankverksamhet, o.s.v. Alla dessa typer av resurser faller inom kategorin att de behövs för var och en, för att leva ett anständigt liv; även bankverksamheten tillhör alltså denna kategori.

Bankarbetet i sig har på sätt och vis blivit så teknologiskt att det inte längre är en stor anställningsskapande verksamhet; det är istället en verksamhet som går ut på att administrera pengar. Om vi därför nationaliserar bankerna med utgångspunkten att ingen längre kommer bygga upp någon skuld med en minimilön, eftersom vi förlåter all skuld, och bankerna tillåts främja sådana aspekter som byggandet av hus och bilar som utgör en skuld baserad på kapitalinvesteringar, vilka i sin tur är bra för ekonomisk tillväxt, då kommer vi att ha en mycket stabil banksektor. Bankens vinster, som kommer från minimala räntor, blir sedan distribuerat för att möjliggöra livsinkomsten i landet.

Det som är viktigt att förstå med detta förslag på livsinkomst är att individuell beskattning kommer tas bort. Istället kommer transaktionsbaserade skatter att användas – såsom t.ex. användningsskatter och mervärdesskatter. Dessa typer av skatter kommer att vara rättvisa eftersom de baseras på hur mycket man använder systemet, och inkomsterna från dessa skatter ska sedan specifikt användas till att betala för statens tjänster, samt produkter till medborgarna.

För att underlätta ett samhälle där människor slutar att missbruka och göra illa varandra, måste en intressant punkt betraktas; nämligen övergången från kontanter till digitala pengar. Eftersom genom att låta pengar vara tillfullo digitala minskas sannolikheten för kriminalitet, och beteenden som sker utanför systemets legala gränser. Detta kommer även ett innebära ett slut på de nuvarande problem som finns med protester och civil olydnad, vilka har uppstått då dissidenter begärt att andra än de själva ska skapa en förändring, utan att de själva föreslår en realistisk och gångbar lösning.

Ursäkten att man vill använda kontanter för att inte behöva betala skatt kommer i livsinkomstsystemet att bli irrelevant. Detta kommer medföra stabilitet i systemet eftersom de som betalar skatt på de tjänster och produkter de tillägnar sig själva, kommer att bidra till en skatteinkomst som samlas upp av banksektorn. Därför kommer det finansiella systemet i landet att vara mycket stabilt, och landets budgetering görs i förhållande till de tillgängliga resurserna. När det är behövligt kan priser, eller skattenivåer förändras för att skapa extra finanser, och staten behöver därmed inte låna pengar; på så vis kan man äntligen stoppa de ränteutbetalningar som för närvarande går till alla möjliga, även helt okända fordringsägare, och som betalas med resurser som skapats av folkets arbete.

Med livsinkomstsystemet kommer inte längre statlig och nationell skuld att existera, dessa fyller inte längre något syfte. Ordentlig korrekt redovisning, och ordentlig planering kommer att förhindra detta, och förslagsvis bör landets konstitution klargöra att ”staten inte kan ådra sig själv någon skuld”. Det faktum att staten inte längre kan skuldsätta sig innebär även att de resurser som finns måste spenderas varsamt, och på saker som är genuint behövda. Krig kommer därför att försvinna, och saker som utbildning och sjukvård, och andra statliga tjänster som verkligen behövs av medborgaren, är de som kommer att ges utrymme i budgeten.

Om någon inte samtycker med dessa praktiska och förnuftiga lösningar, måste det uppenbarligen undersökas vilka slags kriminella aktiviteter dessa medverkar inom, och försöker skydda – så att de kan ha ”mer pengar”, när detta inte nödvändigt eftersom: det finns, och kommer att finnas tillräckligt för alla.

Detta är en översättning. Equal Life Foundation utvecklar livsinkomstkonceptet, och originalartikel kan du hitta här.

Garanterad Livsinkomst och Fastighetsägande

Garanterad Livsinkomst är särskilt inriktad på de situationer där en person inte är i stånd att ha tillräckligt med inkomster för att kunna delta som en jämlike i samhället genom att göra de inköp som krävs för att säkerställa de grundläggande behov som måste tillfredsställas för att en människa ska kunna existera. Det finns förhållanden då en Garanterad Livsinkomst inte behövs, vilket innebär att de som har tillräckliga förmögenheter = inte uppfyller kraven för en Garanterad Livsinkomst, eftersom denna är avsedd att se till att det finns tillräckligt med intäkter tillgängliga för att stödja de som har problem, eller om samhället inte kan skapa tillräckligt med jobb.

En av kapitalismens grundvalar är att äga egendom, men en annan av kapitalismens grundvalar är att ha ett samhälle med medborgare som har tillräckliga medel att vara i stånd att konsumera, och det är därför det föreslås en balansering.

Den grundläggande regeln skulle vara att om du äger fler hus än ett, uppfyller du inte kraven för en garanterad Livsinkomst, eftersom du - beroende på ditt fastighetsvärde - kan livnära dig själv, eller åtminstone kommer du kunna sälja en av fastigheterna, och sedan kvalificera dig för Livsinkomsten, om det är så att du inte har någon anställning.

En annan punkt är investeringar. Om du har möjlighet att upprätthålla sig själv genom dina investeringar - vilket betyder att du har pengar någonstans i någon form - behöver du inte sådana investeringar längre, eftersom din Garanterade Livsinkomst också kommer fungera som en pension. Så småningom måste en mekanism inrättas för att se på vilken nivå investeringarna skulle vara tillräckliga för att du inte längre ska vara beroende av den Garanterade Livsinkomsten, och alltså har möjlighet att försörja dig själv. Därför kommer sparande eller investeringar som ger dig tillräckligt med välstånd för att försörja dig sig själv automatiskt att placera dig i en position där du inte behöver eller är kvalificerad för en Garanterat Livsinkomst, eftersom du har möjlighet att ekonomiskt stödja dig själv.

Kapitaltillväxt är därmed en av de punkter som kommer att främjas inom det Garanterade Livsinkomstsystemet, eftersom det så småningom kommer skapa en situation där man kommer att kunna vara ekonomiskt självförsörjande, och målet är att få varje människa att vara ekonomiskt självbärande, så att du inte längre är beroende av de sociala systemen - pensionsersättningar, försäkringar, lån - samt att varje människa skaffar sig färdigheter att använda kapitalet på ett sätt som upprätthåller dennes existens. Då blir kapitalismen ett fungerande system som ger alla nödvändigt stöd när det behövs, och uppmuntrar till självansvar, vilket krävs när din Garanterade Livsinkomst inte längre behövs.

Detta gynnar också självutveckling, en levnadsinställning som hör samman med kapitalismen. Denna går ut på att man skaffar sig färdigheter för att så småningom kunna frigöra sig från allt externt stöd, eftersom man har kunnat skapa sig själv ett självförsörjande system. Inom ens behovshierarki skulle detta betyda att man har uppnått en nivå av självförverkligande, således ett liv i högre grad präglat av ansvarstagande.

Den psykologiska nyttan i det här systemet kommer vara värdefull, eftersom du inte längre har den stress som kommer om du misslyckas i dina ansträngningar, och inte har någonstans att ta vägen, eftersom det alltid kommer finnas stöd. Och vad vi har märkt inom kapitalismen är att man tenderar att misslyckas de första gångerna eftersom man saknar kompetens och erfarenhet, vilket även bör ingå inom utbildningssystemet, så att misslyckanden är begränsat till ett minimum. Detta eftersom ett misslyckande innebär ett slöseri med resurser, och när resurser slösas bort blir det svårare att skapa ett hållbart och balanserat system.

Detta är en översättning. Equal Life Foundation utvecklar livsinkomstkonceptet, och originalartikel kan du hitta här.